måndag 25 november 2013

Mitt sista inlägg i den här bloggen

Efter en del funderingar så har jag bestämt mig. Bloggen ger mig inte så mycket längre. Och jag har inget att ge...

Den huvudsakliga anledningen till min blogg från början var att jag skulle skriva av mig, sätta ord på tankar och funderingar, dokumentera mina framgångar och viktminskningsresultat. Sen även att dela med mig till mina läsare. Ni har inte varit så många, men det har heller inte varit min strävan. Men besöken har peppat mig och jag vet att genom mina framgånger peppat andra.
Men nu har jag som sagt inget mer att ge.

Min viktresa har nått sitt mål. Jag har nått målvikt och jag har gjort min efterlängtade bukplastik. Som Lisa, en återkommande läsare i min blogg skrev - Grand finale!

Jag skulle kunna skriva en massa babbel o svammel om mitt vardagsliv. Men det vill jag inte här. Det här är min viktblogg. Det finns ju en massa annat babbel i bloggen oxå men idag får jag mitt svammel o babbel-behov tillfredsställt genom andra medier, tex Facebook och Instagram.

Bloggen kommer att få ligga kvar. Mest för min egen skull då jag vill kunna blicka tillbaka. Men kanske kan det oxå inspirera någon som råkar ramla in på sidan...
Möjligen kommer jag rensa ut vissa inlägg.


Tack till er som besökt min blogg, lämnat ett litet avtryck med hejjarop, pepp och beröm. Och till dig som kämpar med vikten. Ge inte upp! Kan jag kan DU!!


Kram Anneli

onsdag 20 november 2013

En månad efter operation

Vad tiden går fort!

Imorgon har det gått en månad sen jag gjorde min bukplastikoperation.
Tyvärr så har det tillkommit lite komplikationer. Jag var förberedd på det, men det är ändå jobbigt när det händer...
För ca nio år sen så opererades jag för navelbråck. Det lades in ett nät för att laga ihop bukväggen precis bredvid naveln. 
Efter operation så bildades det en svart skorpa i naveln och det visade sig vara nekros (vävnadsdöd). Anledningen till detta beror troligen på att kärl har stängts av vid tidigare operation så naveln inte fått tillräcklig syretillförsel. Så en bit av naveln/huden har dött.

Den svarta skorpan har klippts bort och nu ska naveln pysslas om varje dag med tvätt och lite specialförband. Sen är det bara att hoppas att det läker ihop som det ska.
Än så länge är läget under kontroll, men det får inte bli infektion i såret som går ner i nätet för då måste jag troligen opereras igen och nätet tas bort. Fullständigt livrädd för det!! Så håll tummarna för att det går bra nu!!

Men mitt i orosmolnet över min lilla navel så kan jag inte låta bli att vara fullständigt överlycklig över min nya mage! Jag har ingen känsel runt naveln och i nedre delen av buken och runt ärret, magen är svullen och spänner, särskilt kvällstid. Men åååh vilken mage jag har!!

De två sista nätterna har jag sovit utan gördel. Var jättenervös över det innan. Tänk om magen sväller upp som en ballong? Tänk om det händer nått inne i magen när det inte har samma stöd? osv osv...
Men åååh vad skönt det har varit! Lite läskigt är det... Men jag sover så gott nu när inte gördeln spänner och trycker.

Så, det går framåt. Tålamodet kan väl tryta lite ibland. Särskilt när det gäller bristen på träning/motion och att jag har alldeles för mycket tid att slå ihjäl när jag går hemma. Tanken var från början att jag skulle börja jobba på måndag (5v e op), men pga navelstrulet så vill min läkare att jag avvaktar lite. Så tyvärr blir det mer tråktid hemma. Men förhoppningsvis räcker det med några dagar/nån vecka extra.

Nu ska plana ut i soffan en stund o tillbringa lite tid med min nya bästa kompis - Netflix. Från att i princip inte titta på tv alls så är tv:n på konstant här nu...

Glöm inte att hålla tummar för min stackars navel nu!! Den måste helt enkelt bara läka ihop!!

Kram!